Alla har någon gång upplevt ensamhet men ensamheten är så mångfasetterad att den kan upplevas på flera olika sätt, både som ett lidande men också som en vilsam och behaglig känsla. Ensamheten ses som ett angeläget folkhälsoproblem men kan vara svår att upptäcka eller känna igen då det är svårt att sätta ord på. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som användes var en litteraturstudie baserat på tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och Känslor i samband med ensamhet.

Antalet äldre ökar både nationellt och internationellt. Ensamhet har rapporterats vara vanligare hos den äldre generationen och kan komma att bli ett växande hälsoproblem. Sjuksköterskan bör ha förmåga att stödja de äldre så att de kan bilda en meningsfull tillvaro både individuellt och i samspel med andra människor. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av ensamhet hos äldre personer över 65 år. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?där ute?. Det krävs ett subjekt, en individ, som upplever tillståndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill säga, finns det psykologiska effekter som kan sägas vara oberoende av personligheten? Vilka är i så fall dessa effekter? Kanske är det så att alla människor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever ångest, oro och depression? En sådan slutsats går dock inte att slå fast utifrån det material som har analyserats i detta arbete, dels på grund av metodologiska begränsningar och dels på grund av att fenomenen isolering och ensamhet är svåra att isolera från det upplevande subjektet..

Vi har i vårt examensarbete valt att designa möbler utifrån ämnet ensamhet.Möbler som i sitt formspråk uppmanar människor till att ta kontakt eller bara i sin utformning utstrålar styrkan i ett materialmöte eller en teknik där två svaga länkar tillsammans blir starka. Vi kände tidigt att vi inte kunde lösa problematiken ensamhet men det var viktigt för oss att belysa att det faktiskt är ett samhällsproblem idag..

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap.

Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Alla har någon gång upplevt ensamhet men ensamheten är så mångfasetterad att den kan upplevas på flera olika sätt, både som ett lidande men också som en vilsam och behaglig känsla. Ensamheten ses som ett angeläget folkhälsoproblem men kan vara svår att upptäcka eller känna igen då det är svårt att sätta ord på. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som användes var en litteraturstudie baserat på tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och Känslor i samband med ensamhet.

Abstract This is a qualitative study of elderly people's experiences of loneliness and quality of life. Also the relationship between loneliness and quality of life are examined. Previous research has shown that social loneliness is about when the social context are lost while emotional loneliness can occur with the loss of close relationships. Quality of life is about a sense of connection but also the quality of life arises in the difference between the expectation of what one is and what one wishes to have. This study has shown that the interviewees preferences, activities, social networks and low expectations on their life situation makes interviewees perceive themselves to be less lonely and have a good quality of life.

Antalet äldre människor i Sverige ökar. Ensamhet förekommer främst hos äldre och påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att ha kunskap om äldre människors upplevelser av ensamhet för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att belysa äldre människors upplevelser av ensamhet.En kvalitativ analysmetod vilket består av tre faser helhet-delar-helhet användes för att analysera data och datainsamling skedde genom intervjuer med nio äldre människor över 65 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades.

Att leva med sjukdom gör att personer upplever ensamhet i sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människans upplevelser av ensamhet i sjukdom. Trettien vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att känna sig fångad i sitt eget hem: att gömma sig för andra människor: att känna sig övergiven. Studien visade att personer som drabbades av sjukdom upplevde ensamhet på olika sätt.

Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet.

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hälsa. Ensamhet och hälsa är subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma långsamt eller plötsligt och oväntat. Ensamhet är starkt associerat med psykisk ohälsa. Det är viktigt att förstå hur ensamhet upplevs och kan påverka äldre personers hälsa.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig.